Ladda ner Schysta appen


Hitta restaurangen med kollektivavtal
LADDA NER SCHYSTA APPEN
Siffersticka IF Metall Android

Klart bensinen ska få kosta 20kr/L

Drivmedelsbeskattning är ett rätt hett ämne. Regeringar i dess olika färger har genom skatter och avgifter ökat kostnader för åkeriföretagen, taxi, bud och  bilisterna generellt. men hur kan vi göra för att nå klimatmål och hjälpa moder natur. Samtidigt som vi vill bevara en landsbyggd där människor och företag kan arbeta och verka genom att inte straffa ut de som bor där kollektivtrafiken tenderar att fungera som en trasig klocka d.v.s. två gånger om dygnet går den rätt.

Kan vi komma överens om en framkomlig väg för att minska vårat fossila beroende?

Jag slänger ut en trevare och en tanke.
Kan vi göra drivmedelspriset personligt?

Naturligtvis kan vi det. Genom att alla våra VISA, Mastercard, Tanka, Qstar och andra kort är ju utställda på dig. Din adress. Precis som skattemyndigheten vet vart du bor så vet också bensinpumpen vart du bor, eller hur?

Så de som bor i glesbygd får köpa bensin för 10kr och de i en större stad får hosta upp med 15kr och de i storstaden med väl utbyggd kollektivtrafik kan få betala 20kr. Tänk vilken effekt när företag vill flytta ut till landet för att få bättre ekonomi kring drivmedel.

Vem ska få bestämma vilken tariff? Finns nog massor av människor som är intresserade av administrativ tjänst så det är nog inga problem att införliva detta i någon myndighet och där klassa in Sverige i zoner.

Så Kalle som bor i en liten by med en buss som kommer förbi ibland får tariffen 10kr. Även om Kalle som ska hälsa på sin syster i storstaden så kostar det 10kr.

Svart marknad, tanka på parkeringsplatser, visst finns en risk. Det finns alltid människor som vill tjäna extra. Men det är ju lätt att kolla upp i databaser där försäljning jämförs och datorer övervakar onormal konsumtion och slår larm.

Som sagt en tanke, så spinn vidare och kom med konstruktiva idéer kring hur vi ska kunna lösa denna knäckfråga

Eller ska vi dränera landsbygden som Miljöpartiet vill genom att slopa reseavdraget och höja bensinskatten?.

Media: Ekot, VF, Svd 

10 kommentarer:

  1. Nej, jag håller inte med. Jag är emot differentierade bensinpriser på geografisk grund, och skulle gärna ha en utjämning mellan inlandet (där bensinen är dyrare) och importhamnarna. Men en så kraftig sänkning av bensinpriset på landsbygd, som du föreslår, skulle slå hårt mot kollektivtrafikens absolut svagaste länk. Det skulle ju inte gå att ta betalt för kollektivtrafikresor, och då skulle det finansiella underlaget för utbyggnad av kollektivtrafiken ryckas undan helt.

    Det är inte heller rätt att höja bensinpriset till 20 kr /lit i städer eller mellan tätorter. Finns det bra kollektivtrafik dit den enskilde bilisten ska åka? Vem drabbas? Nybilsköparna, som byter bil vart 5:e år, eller tätare, vältrar över miljönotan på begagnatköparna. Det kan gälla fattigpensionärer, som har köpt vad de tänkte skulle bli den sista bilen i deras liv. Nu straffas de med orättfärdigas miljöavgifter.

    Regeringen (läs: Centerpartiet) har gjort bilägandet dyrare och bilanvändningen billigare. Det borde vara tvärtom. Alla obligagoriska avgifter (skatt försäkring, besiktning mm) borde vara relaterade till körsträckan.

    Biljettpriserna i kollektivtrafiken för dagliga resenärer bör inte överstiga den rörliga kostnaden (som i sin helhet skulle kunna tas ut vid pumpen) för bilanvändningen, om man har en fem år gammal mindre personbil. Ett bensinpris på 16 kr /lit räcker dock.

    Att kollektivtrafiken på landsbygd /glesbygd är dålig beror på felaktiga prioriteringar. Prioriteringen är att locka välbärgade bilister att åka kollektivt - ofta genom extrema lågpriser - i stället för att prioritera dem, som inte har något annat val än kollektvitrafiken. Solidariteten har offrats för miljötänkandet. Tänk att det alltid är de rika som är vinnare och de fattiga som är förlorare, när vi ska rädda "klimatet".

    Står vi verkligen inför en global klimatkatastrof, och i så fall är den skapad av människor, och är det något som människor kan göra något åt? Allt fler forskare tvivlar. Om vi verkligen stod inför en global klimatkatastrof skulle det behövas drastiska åtgärder. Det är lite som Fälldin och kärnkraften, som trots all skräckpropagandan, skulle behållas i tio år, om linje 3 hade vunnit.

    Kollektivtrafik vill jag definiera så: att den är till för allmänheten, att den är tillgänglig för alla - mot avgift, att den körs av en avlönad förare, att den går på i förväg bestämda tider (som kan vara ungefärliga) längs en i förväg bestämd färdväg (som kan vara ungefärlig). Konventionell linjetrafik med buss (där tider och färdväg är exakt fixerade, och bussen går oavsett om någon åker med eller ej) är inte alltid den optimala lösningen för glesbygd.

    Flera försök med "kollektivtrafikens mellanformer" pågår. Nylen gavs ett pris till ett försök med "byabuss". Länstrafiken hade dragit in bussen, och i stället köpt in en större personbil (minibuss) som byborna får använda gratis, man skriver upp sig på en lista i sockenstugan (alla kan inte ta sig dit!) och får köra själv (alla har inte körkort). Medan andra har berövats all kollektivtrafik, så disponeras byabussen av ett litet gäng, som åker och handlar i tätorten (lanthandeln hotas av nedläggning) eller helt enkelt åker till jobbet med byabussen.

    Detta är ju inte kollektivtrafik, utan grats privatbilism för personer med vassa armbågar. Socialdemokratin behöver en kollektivtrafikpolitik, som utgår från solidariten med de sämst ställda. Jag skriver kanske en motion till partikongressen.

    Lars Flemström

    SvaraRadera
  2. Men om vi sänker priset geografiskt och då exempelvis 10kr för glesbygd samtidigt höjer kommunal/statlig punktskatt med 2kr eller lägger på 2kr på priset till bensinen och då 12kr varpå 2 kr till kollektivtrafiken som blir gratis.

    Inga spärrvakter, inga biljetter men busschaufförer lär det gå åt :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vore det inte bättre med gratis mat? Inga kassörskor, men massor med ordningsvakter i matbutikerna.

      Det har gjorts försök med nolltaxa i kollektivtrafiken. I ett fall (stadstrafiken) blev bussarna fullsatta, eftersom gående hoppade på en buss som råkade gå förbi, även om de bara skulle ett hållplatsavstånd. Någon minskad bilism märktes inte. På landsbygden i samma kommun ökade bussåkandet med bara 8 %, och ingen vet ju om det också var okynnesresor. I en medelstor stad fick försöket med nolltaxa avbrytas efter skadegörelse på bussarna i mångmiljonklassen. Inga intäkter - ökade utgifter. Det finns ytterligare exempel på nolltaxa, men detta har varit hårt styrt av ekonomin, så att det exempelvis inte har gått att åka kollektivt på kvällar och veckoslut. Kollektivtrafiken har varit sämre rustad att möta konkurrensen från bilismen. Priselasticiteten i kollektivtrafiken är låg, d.v.s. svårt att konkurrera med privatbilismem genom prissänkningar. Det finns massor med utredningar som styrker detta. Kollektivtrafiken dras generellt med för dålig tillgänglighet (landsbygd) elleer får dålig komfort (större städer). Att förbättra detta är inte gratis. Jag tänker motionera om att en lag införs, som tvingar kommuner /landsting (läntrafikhuvudmännen) att upprätthålla trafik sju dagar i veckan för alla sina invånare, med minst tre turer och dagen, varav minst tre kvällar per vecka. Ingen ska tvingas leva isolerad i sin bostad.

      Varför ska den som jobbar och tjänar pengar, eller har en pension, må vara usel, ha gratis kollektivtrafik? Och varför just kollektivtrafik, när man får betala för allt annat? Kollektivtrafiken behöver varenda krona, den kan få, om den ska vara till för alla.

      Lars Flemström

      Radera
  3. Tycker att bensinpriset bör vara 20 kr/liter över hela landet så vi når våra klimatmål. Hellre lägre beskattning i glesbygd för att uppmuntra nya företagsetableringar och inflyttning dit. Samtidigt bör beskattningen av 08:orna höjas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske öka avdrag för resor och minska "golvet" för att få avdrag?

      Radera
  4. "Tänk vilken effekt när företag vill flytta ut till landet för att få bättre ekonomi kring drivmedel." Jovisst. Men det skulle inte leda till ökade transporter då?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jobbar på ett företag som tillverkar lastbilar ;-)

      Radera
  5. Hej Leine.

    Bensinpriset skulle automatiskt anpassa sig till geografiska förutsättningar om landskatt (Land value tax) även gällde mark som används till bensinmackar.

    Vi skulle slippa administration och planekonomi för att styra bensinpriset. Landskatt fungerar nämligen så att man beskattar det oförbättrade landvärdet, dvs man räknar bort värdet på alla fastigheter och förbättringar. Kvar är den mänskliga värderingen av hur mycket placeringen är värd. Placeringens värde uppstår av den lokaltrafik, skola, infrastruktur, vård och annan service som skattepengar finansierat. Siffror på det oförbättrade landvärdet har lantmäteriet redan, så det är lätt att börja.

    Därigenom uppstår olika beskattning av marken för olika bensinmackar. Då får vi en naturlig differens på bensinpriser som uppstår ur konkurrens och mängden service från staten.

    Att landskatten dämpar bolåneproblematiken om den även appliceras på boende är en ytterligare bonus. Att den motverkar utglesning är ännu en fördel som miljöaktivister framhäver. Det viktiga är att vi får till en skatteväxling från inkomstskatt till landskatt. Inkomstskatten motarbetar nämligen arbete och tillväxt.

    De här tankarna kommer bland annat från OECD, IFS, Milton Friedman och miljöpartiet i skottland, de har rekommenderat landskatt för att lösa ganska många av de problem vi har på en och samma gång.

    Här är ett dokument som visar siffror för en omställning i UK: http://www.andywightman.com/docs/LVTREPORT.pdf

    SvaraRadera
    Svar
    1. En tanke klart värd att fundera på. Men om det nu kostar mer att bygga/driva en bensinmack i sthlm och billigare på landsbygden så är kanske risken då sthlm är lukrativt att macken på landsbygden också får vara med att betala etableringen i sthlm internt på bensinbolaget?

      Radera
  6. När flera inlägg i andra ämnen ligger överst, känns det inte meningsfullt att fortsätta den här debatten. För min del har jag nästan 30 års erfarenhet av debatter om kollektivtrafik, och det genomgående är att andra debattörer inte är intresserade av en kollektivtrafik, som ska vara till för resenärerna, där de nu råkar bo och där, dit de ska åka. Utan det är andra prioriteringar, som klimatet (stoppa vulkanutbrott?), gratisexperiment och liknande. Vänsterpartiet vill göra kollektivtrafiken till en "sovjetzon" mitt i kapitalismen. Mest fientliga till en kollektivtrafik för alla är miljöpartister, som inte vill ha någon kollektivtrafik där de själva bor. För då blir de ju fråntagna försvaret för sitt bilåkande. Och finns där ändå kollektivtrafik, så ska den vara gratis, så att de slipper binda upp sig för att åka kollektivt under en hel månad, genom att köpa månadskort. Centerpartister har ofta samma attityd. De vill göra landsbygden till reservat för rika, som har lyxvillor med två bilar i carporten.

    Jag har själv haft funderingar på att man borde höja bensinpriset för att finansiera investeringar i kollektivtrafiken, men då var bensinpriset betydligt lägre än nu. Att ta ut en extra skatt med 2 kr / lit på bensinen av dem som själva betalar för sina resor för att andra ska åka helt gratis, tycker jag inte är någon bra idé, och detta i synnerhet eftersom effekten av nolltaxa och extema lågpriser i kollektivtrafiken inte ens är mätbar, var avser minskning av bilismen. De som kommer att drabbas hårdast är låginkomsttagare med äldre bilar, vilka måste spara på barnmaten för att åka och handla med bilen. Samt fattigpensionärer med gamla bilar, som de hade tänkt skulle bli den sista.

    Mitt förslag om kollektivtrafik för alla, var du än bor sju dagar i veckan samt minst tre kvällar i veckan ger ett lägsta tillåten utbud av 17 turer per vecka med ett mindre fordon, som kommer på beställning. Finns tillräckligt många boende i området kan man ha linjelagda bussturer flera gånger om dagen. Kollektivtrafik är den enda sociala verksamhet som alla måste betala för (via skatten) men som alla inte kan använda när de behöver, den inte ens om de är beredda att vänta i flera timmar på nästa avgång.

    Det måste finnas en lagstadgad miniminivå, som inte får underskridas, men denna service måste finansieras - utan att det väcker våldsamma protester från de som fortsätter att åka bil. Och redan utan nolltaxa är kostnaden hög nog för att skrämma slag på de flesta kommunakamrerer.

    Biljettpriset i kollektivtrafiken ska sättas på exakt den nivå, som ger största möjliga intänkt. Varken högre eller lägre. Men man kan differentiera priserna mellan olika resenärgrupper, efter deras betalningsförmåga. Alla pensionärer är inte fattiga, men har genomsnittligt lägre inkomster än arbetande, och har inte lika stort behov att passa tider, vilket gör produktionskostnaderna för trafiken lägre genom att ledig fordonstid mitt på dagen kan utnyttjas.

    Lars Flemström

    SvaraRadera