Lyssnade till P1 på vägen hem. Desirée Petrus Engström, (KD), ledamot arbetsmarknadsutskottet, sa bl.a. att de inte förstår varför facken går till Socialdemokraterna när det är den borgerliga alliansen som bestämmer.
Faktum är att när krisen var som värst gjorde alliansen INGET, trots brev från bl.a. IF Metall med inbjudan om samtal. INGENTING!!! reinfeldt besvarade inte ens breven. alliansen har ignorerat bl.a. IF Metall. Så varför ska vi "ligga med fienden"?
Desirée fortsätter och säger att kristdemokrater kastats ut från transportarbetarföbundet. Detta hittar inte jag en enda sida om på Google, men hon kanske vet ngt som jag inte vet. Dock så när man går med i ett förbund/organisation så går man med på att följa stadgar (frihet, jämlikhet o solidaritet?), och med kds syn där man varit med att sabba för de mest utsatta så kanske det är rimligt att bli utesluten (tror dock ingen kd nisse blivit detta, ändrar gärna inlägget om motbevisad).
Så nej Desirée, facken kan inte gå i alliansens snara, bl.a. därför att motparten svenskt näringsliv pumpar in miljoner i alliansens kassa så de försämrar för arbetarna i olika lagar och lägger ner sådant som ska hjälpa arbetarna att få en bra arbetsmiljö.
Däremot vill jag se ett stridbart och aggressivt LO vilket vi inte sett på x-antal år. Och "mjäkheten" mot Socialdemokraterna från LOs sida är just ett av de problem som drabbar både Socialdemokraterna och LO i förlorat förtroende hos arbetarna.
Upp till kamp och för en politik som gynnar arbetarna på & utanför arbetsplatsen. Dessa har bedragits av "skökan" alliansen. och får vi med arbetarna igen så vinner arbetslösa, sjuka och alla andra i samhället. Vi måste bygga en politik på tillväxt där arbetarnas kompetens ska vara drivande. Se gärna industriavtalets facit från 2007.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar