Måste faktiskt berömma Svenskt Näringsliv och alla andra gelikar som lyckats dupera ett utåt sett stabilt arbetarklass parti som Socialdemokraterna. Att efter hundra år av en politik som gynnar arbetare, arbetslösa, sjuka, ungdomar, barn, föräldrar även företag (annars skulle de inte finnas några) så har Svenskt Näringsliv lindat höga politiker inom Socialdemokraterna runt sitt finger.Som de säger på jobbet, "alla har ett pris, bara frågan hur mycket" oftast så brukar man säga den meningen när de talar om mer njutnings hållet, men nu bedriver ju vissa politiker "hor" med Svensk Näringsliv så det är så nära sanningen man kan komma, eller?
Ska inte bli långrandig eller uppfinna hjulet två gånger. Så nu skickar vi in ett inlägg från Peter Högberg som beskriver allt i mer rumsrena termer.
----------------------------------------
Sitter i soffan, familjen sover och mina tankar vandrar kring gårdagens nyhet. Vill lämna den men det gnager och den gamla Hoola bandoola låten ”Vem kan man lita på?” gör sig påmind. Så det blir en skriva av sig postning.
Åter så kan man inte rikta någon ilska gentemot Svenskt Näringsliv (SN) som bara gör sitt jobb som den lobbyorganisation den är. Sedan att de likt med många inom LO-familjen driver på med gårdagens frågor för att lösa morgondagens problem är en annan fråga.
När det gäller lobbyismen så är det något som vi får leva med och det är både av godo och ondo. Men det finns saker att göra. Och en stor vinnare på det är de lobbyister som rör sig i maktens boningar. I EU finns en öppenhet kring detta. Det är lite märkligt då den rådande kulturen annars är att stänga igen. Men inte här och det uppskattar jag.
Att påverka de som styr är nog ett av världens tidigaste yrken. Sedan jag blev politiker så har påverkan av organisationer, företag, myndigheter och privat personer varit min vardag. Jag har dagligen jobbat med gränssättningen. Vad är ok påverkan och vad är det inte. Linjen är svår och en regel är svår att ha. Sedan är det skillnad på påverkan och påverkan. Som politiker har jag ett uppdrag att lyssna på omvärlden och ska påverkas av den. Men om det alltid blir till en viss favör så är jag illa ute. Så mitt i allt subjektiva som politiker ska jag förhålla mig objektiv till den information som kommer mig till dels. Jag ska värdera den och utifrån det bilda mig en uppfattning. Jag har då också en skyldighet att vända på myntet och syna baksidan. Här vill jag hävda att det är många som inte orkar med det. Jag brister säkert själv också på denna punkt.
Så med denna soppa som jag nog vill kalla gårdagens nyhet så hoppas jag på lärdomar mot öppenhet. Sedan som flera har varit inne på så blir man besviken på människor som man litat på. Frågan blir om de tycker som de gör eller om åsikten är betald. En fråga som jag inte längre kan vara säker på. Men en sak är säker att det som jag skriver här kostar mer än det lönar sig. Så mina åsikter kostar mig och inte får jag betalt för dem eller några andra.
Det som jag nu med de valanalyser som gjorts är att den jag vet att man kan lita på är den som gjorts av den Öppna Kriskommissionen. Valanalyser och framtidsförhoppningar gjorda på ideella timmar med nyfikenheten och vänskapen som enda betalning. Avslutar med just ”Vem kan man lita på”
------------------------------
Aftonbladet 1
Aftonbladet 2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar