Först måste jag skriva att jag bor runt 2mil från OKG, kärnkraftverket i Oskarshamn. Jag älskade att bada i kylvattenutsläppet som nu p.g.a. terrorrisk tagits bort från mig. Förspråkade linje 2 (var dock ung). Tycker vi borde bygga en fjärde reaktor, och gärna en utbildningsreaktor också i Oskarshamn.Med det sagt vill jag också belysa den händelse som liknar den i Japan. Det hände 2006 i Forsmark och vid en översyn så uppgraderades O1 vid Oskarshamn.
Det finns många händelser som kan inträffa som slår ut kylningen och det finns flera redundanta system som ska förhindra att reaktorn inte kyls.
Här är berättelsen (från Wiki):
Incidenten i juli 2006
"I juli 2006 utfördes ett underhållsarbete av Svenska kraftnät i ställverket utanför Forsmark 1. En brist i arbetsrutinen gjorde att ställverket inte jordades vilket ledde till en kortslutning när strömmen slogs på 25 juli klockan 13:20.
Spänningstransienter fortplantades genom kraftverkets elsystem och under några sekunder varierade spänningarna mellan cirka 80 och 120 % av vad de ska vara. Reaktorns effekt reglerades automatiskt och omedelbart ner. Det slogs ut en del utrustning, bland annat aggregatbrytare, likriktare och växelriktare. Vid en sådan händelse ska kraftverkets egna redundanta elsystem ta över elförsörjningen.
Kraftverket har fyra dieselgeneratorer och batterier för att säkra tillgången på el i alla lägen. Men bara två av de fyra dieselgeneratorerna startade. Det räcker dock med att två av generatorerna startar för att strömförsörjningen ska vara säkrad. Efter 23 minuter startades de två återstående generatorerna manuellt. Även om reaktorn snabbstoppade så behöver den fortfarande kylning. Matningen av ström från batterier var också utslagen på grund av transienter och överspänningar. Detta ledde till att ett flertal viktiga säkerhetssystem, datorer och mätinstrument blev spänningslösa. Efter cirka 30 sekunder snabbstoppades reaktorn. Flera mycket viktiga instrument, till exempel för mätning av vattennivå i reaktorn slogs ut eller var inte tillförlitliga.
Statens kärnkraftinspektion klassade efteråt händelsen såsom "mycket allvarlig". Incidenten är klassad som en INES 2 (skala 0-7)[2], vilket betyder "Försämring i anläggningens djupförsvar (försämring i anläggningens säkerhetssystem)" och tillhör de tre lägsta nivåerna.
Den 1 augusti hävdade Lars-Olov Höglund i media att reaktor 1 i Forsmark varit nära härdsmälta. Kjell Olsson, utredare på SKI, erkänner dock senare att Höglund hade rätt när han sa att det rent tekniskt sett hade kunnat bli en härdsmälta. Man skall komma ihåg att härdsmälta ej skulle innebära samma konsekvenser som de brukar benämnas vid Tjernobyl där het ånga orsakade explosion utan endast att reaktorn skulle förstörts invändigt utan utsläpp av radioaktiva partiklar."
Kontenta:
Fel händer och vi kommer att få leva med det. Frågan är bara om våra kärnkraftverk är så pass tillförlitliga att vi kan leva med det?
Själv är jag för kärnkraft då alternativen är dyra, förstör miljön även visuellt. Tycker dock att vi borde hitta bra alternativ, men också energieffektivisera så vi på sikt kan göra kärnkraften onödig, och då avveckla dom.
Media: Exp DI GP, DN, DN1, Ab, Ab1, Ab2, Ab3, SvD, SvD2, SvD3, Ex, Ex2, Ex3, SVT.
Bloggat: Högberg JohanWesterholm och Peter Johansson och Mats Engström på ämnet
Den tekniska utvecklingen kan i mycket hög grad lösa de tekniska och miljömässiga problem som vi står inför.
SvaraRaderaI Kina finns idag en kärnkraftsreaktor som inte kan få en härdsmälta. Det är en fysisk omöjlighet på grund av reaktorns design. Denna reaktortyp, Pebble bed-reaktor, är ett resultat av teknisk utveckling. En härdsmälta kan inte inträffa i en pebble-bed reaktor då reaktionen avtar när temperaturen ökar. Temperaturen blir således aldrig över cirka 2 000°C, vilket bränsleelementen och konstruktionen i övrigt tål. Det är inte bara en teori utan faktiskt provat i verkligheten.
En annan mycket intressant teknik är Toriumdrivna kärnkraftverk. Denna teknik är inte lika långt framme, men det finns experimentreaktorer. Torium har flera stora fördelar jämfört med Uran:
* Det finns mycket mer Torium än Uran
* Torium är avsevärt säkrare att bryta än Uran.
* Torium behöver inte upparbetas på samma sätt som Uran.
* Toriumreaktorer skapar avfall med halveringstider som kan räknas i hundratals år istället för hundratusentals år.
* Torium kan, till skillnad från Uran, inte själv hålla igång en fissionsprocess. En katalysator måste tillföras. Genom att ta bort katalysatorn avstannar processen, och en härdsmälta omöjliggörs.
* En toriumreaktor kan använda vårt befintliga kärnbränsle som en del av sin bränslemix. I det fallet finns förvisso risken för härdsmälta då uran finns som en del av mixen i reaktorn vid dessa tillfällen, men den stora fördelen är att det avfall som blir kvar också det får halveringstid på några hundra år. Med toriumreaktorer behövs ingen slutförvaring, inte ens för det avfall vi redan har.
* Torium kan användas mycket effektivare av reaktorn än Uran. I en Urandriven reaktor används bara någon procent av den tillgängliga energin. I en Toriumreaktor kan en mycket större del av energin tas tillvara.
Kontentan av detta är alltså att en diskussion om kärnkraft inte kan låsas fast vid en diskussion om den typ av reaktorer som vi idag har, teknik med över ett halvsekel på nacken. Det blir lite som att säga nej till elbilar eftersom en Chevrolet Impala från 1959 släpper ut en massa koldioxid.
Älskar när människor kommer med nya idéer som jag inte ens visste fanns. Tackar för denna information och som jag fortfarande gör gällande är just "avveckla med förnuft" d.v.s. finns alternativ så ta dom. Under tiden så ska naturligtvis forskning och framsteg ta oss framåt.
SvaraRadera